Delmål 2 och personbästa på milen!!!

I kväll gav jag mig ut med målet att klara delmål 2, det vill säga klara milen under timmen. Resultatet blev att jag slog mitt personbästa med 24 sekunder!

Mitt tidigare personbästa på milen var 57:26 som jag sprang på Premiärmilen förra våren. Nu sprang jag milen på 57:02 – och då var det inte ens ett lopp!

Formmässigt var det dock en tung dag, så jag fick jobba mycket mentalt för att orka. Mycket “kom igen nu, visa nu vad seg norrbottning betyder” och “nu har jag bara 5 km kvar, det vet jag ju att jag kan springa under 6:00 per km”.

Jag fokuserade på varvtiderna, att de skulle vara under 6:00, och att jag hade “jobbat in” lite tid IFALL att jag inte skulle orka hålla under det på slutet. Men när jag kom uppför den lååånga sega sista backen, hade 100 m kvar och såg att jag bara var på 56 minuter – då blev det spurt!

Men då kände jag hur mjölksyran började smyga upp i benen, så det var sista krafterna som kramades ur där i slutet. Gött mos!

Belöning
Belöningen efter passet! Mums 🙂

Jag kom i alla fall upp i 191 bpm i maxpuls, alltså känns 199 som maxpuls (vilket var maxpulsen på Vårruset) ganska rimligt. Kanske lite där över. Måste göra ett riktigt maxpulstest någon dag men blir aldrig av… Min medelpuls låg på 172 bpm.

Jag har fått ett nytt VO2 max på 44, och löpdynamiken var som vanligt (mest lila på kadens, ganska lika lila och blå på svängning och mest grön på markkontakttid). Training Effect (TE) hamnade på 4,4 vilket speglar känslan att det var ett ganska hårt pass ändå, även att återhämtningstiden satts till 45 timmar. Att jämföra med långpasset som hade TE 2,9 och återhämtningstid på under ett dygn.

Nu ska jag hoppa i duschen, och sen väntar lite slapp i soffan innan sängdags!