Det blir inte alltid som man har tänkt sig – men det blir oftast bra ändå

Denna vecka skulle bli vanlig för cykling, vilket den blev, men lugnare för löpning i och med knät som strulat. Och det kan man ju lugnt säga. 3 km. TRE KILOMETER. Det är så mycket jag har sprungit denna vecka. (I kväll för att vara mer exakt.)

I tisdags cyklade jag ca 19 km, och sedan skulle jag springa ett kortare distanspass på onsdagen, för att “känna på knät”. Det första som hände på onsdagen var dock att sonen fick magsjuka… Tack och lov varade själva sjukan bara en timme typ, och redan innan lunch lekte de för fullt igen. Men det blev ju ingen träning så klart.

Torsdagen körde jag styrka, yoga och 50 km cykling. Sedan var det vilodag och så kom helgen, och då var Johan på skolan i Stockholm (Axelssons) så då blev det inte heller någon löpning. Körde i alla fall lite styrka och yoga på lördagen.

I kväll när Johan kom hem gav jag mig därför ut med tanken att springa 7,5-9 km för att testa knät och träna teknik. När jag började springa steg pulsen ganska snabbt på grund av att tekniktänkandet gjorde att jag sprang ganska fort. Jag fortsatte öva på tekniken till och från, men mer på att springa långsammare även om jag tog högre steg och liknande, så pulsen var ganska hög jämfört med mina “vanliga” pass.

Det som gjorde att passet bara blev 3 km var främst att jag var extremt trött i benen. Vet inte om det beror på att jag kört styrka (ben/core/armar) både torsdag och lördag (plus cykellångpasset i torsdags), eller om det beror på att jag sovit lite mindre bra med en dotter som är täppt i näsan bredvid mig i helgen. Eller kanske både och. Men kände dock att jag nog inte skulle börja med att anstränga knät det första jag gör. För om musklerna i benen (och resten av kroppen) är så slut redan efter den korta distansen, då hade det nog inte blivit någon bra belastning på knät om jag skulle ha fortsatt.

Dessutom åt jag pizza knappt 2 timmar innan jag begav mig ut, vilket gjorde att jag kände mig ganska tung och bubblig av den anledningen också… Konstigt 😉

Men jag känner mig ändå nöjd med veckan, av diverse anledningar.

  • Jag har cyklat enligt planen (och till och med någon km mer)
  • Jag slapp magsjuka!
  • Dottern blev 4 år idag 🙂 (Barnen får bestämma mat på deras födelsedag, och de valde pizza i år, båda två. Dessutom gjorde vi scones till frukost, som ni ser på bilden!)

Så nu ska jag ta och duscha och sedan lägga mig, och så hoppas jag få sova gott i natt!