En kämpig dag för pannbenet – men det vann!

Vilken dag! I dag har pannbenet fått jobba till tusen – och vunnit! Jag visste att det skulle bli tuff i dag, med snabbdistans på 6 km (totalt 10 km med upp- och nedjogg). Men så blev det dessutom en timmes pt-ledd styrketräning hemma hos grannen, så nu är varenda muskel i kroppen slut. Är så jäkla nöjd! Och i morgon kommer jag inte kunna röra mig… 🙂

Jag började dagens löpningspass med drygt 2 km uppvärmning, lite dynamisk rörelse och löpskolning. Jag tog inte med nåt vatten på rundan eftersom att det var “så kort”, men var törstig redan på uppvärmningen… “Hur ska detta gå?” började redan då rulla i tankarna.

Sedan började snabbdistansen på 6 km. Jag skulle hålla ett tempo på 5:07-5:12, och det tog inte länge innan jag insåg att det här skulle bli tufft. Riktigt tufft.

Men enligt Szalkai ska detta vara ett riktigt tufft pass. Han skriver:

Snabbdistans är en sammanhängande snabb löpning där du i fart och ansträngning ska springa nästan på max av den fart som du klarar över den tänkta sträckan. […] Själv har jag haft lite svårt för passet då det verkligen sätter press både fysiskt och mentalt att från första till sista steget ligga på näst intill maxfarten.

Anders Szalkai, Marathon och andra långlopp

Och det har han så rätt i. Vilken kamp med pannbenet! “Hur ska det här gå? 1 kilometer, jag orkar en kilometer. Men jag kan ju sänka till 5 km snabbdistans. Eller 4.” Eftersom att det totalt skulle bli 10 km tänkte jag springa min milrunda, men på den springer man under en stor bilväg efter ca 5-6 km, vilket hade gjort att jag hade fått en lång brant uppförsbacke mitt i snabbdistansen. Inte bra. Så jag sprang rakt fram och vände.

Försökte springa runt så gott det gick för att inte tappa fart. “Nu är jag halvvägs. Bara 3 km kvar.” Och när jag hade äntligen lyckats springa 4 km såg jag på tiden och insåg att om jag fortsatte i samma tempo, eller i alla fall under 6 min/km, så skulle jag klå mitt personbästa på 5 km. Sagt och gjort. 1 km till skulle jag väl ändå klara!

Jag slog mitt personbästa med 30 sekunder! Nya pb på 5 km är nu 25:50.

Sedan var det ju “bara” 1 km kvar. Jag kände att, jaha, jag kanske inte klarar tidintervallet, men jag ska kämpa på så gott jag kan. Så kämpa gjorde jag. Jag klarade hela snabbdistansen, och faktiskt inom intervallet med medeltempot 5:11 min/km!

Till saken hör även att de senaste två veckorna har jag kikat på programmen i Marathon och andra långlopp igen (som jag följde förra året) för att få till min planering så här sista veckorna innan Stockholm Halvmarathon. Jag känner att jag tränat lite mindre/mindre effektivt detta år, främst för att jag inte hunnit sätta mig ner och göra någon ordentlig planering, så jag ville försäkra mig om att jag gör mitt absolut bästa. Även innan detta har jag använt de rekommenderade tiderna i boken för att veta ungefär hur snabbt jag rimligen borde springa, för att inte lägga mig för lågt. Jag har då kollat på tiderna som gäller om man siktar på en sluttid på 2:01, men i dag kollade jag istället på tiderna för om man siktar på sluttiden 1:54. Så skulle jag kolla på 2.01 tiden hade jag kunnat springa på 5:27-5:37.

Dessutom är de tiderna som står i boken baserade på bra yttre förhållande, så som flack väg och dylikt. Men min sträcka innehöll dels en del backar (även om jag slapp en lång i alla fall), är delvis gropig grus/jordväg och så var det en jäkla motvind hela tillbakavägen (och en del av den första delen också). Så med tanke på det låg jag väldigt bra till tidsmässigt!

Efter snabbdistansen blev det drygt 2 km nedjogg (med en kort paus hos några vänner där sonen var och lekte). Eller ja, först blev det typ 2,5 minuters promenad. SEN blev det nedjogg 😉

I går sa jag att det verkar som att de flesta passen jag kollar på har Training Effect (TE) någonstans på 3-skalan (av 5). Men dagens pass visade sig vara tufft även när man ser på TE som var hela 4,6! Tjoho, jag lyckades få upp den!

Efter passet åt jag middag (laddade med pasta och kycklingköttbullar i tomatsås) innan det var dags för nästa pass – en timmes styrketräning hos grannen! En vän till henne som är personlig tränare kom och körde cirkelträning med oss; 8 stationer där vi gjorde 8 set tabata (dvs 20 sek kör hårt, 10 sek vila). Sedan avslutade vi med lite extra för magen.

Det var riktigt kul, och RIIIIKTIGT jobbigt!!! Mina ben var ju redan trötta efter snabbdistansen, magen är ju alltid tuff, och armarna tränar jag ju inte så mycket i vanliga fall så de är ganska svaga. Men vi var grymt duktiga som klarade oss igenom, och ett stort tack till Ann som piskade oss igenom allt 🙂

När jag kom hem blev det Keso och röda vinbär. Det var en väldigt god kombination upptäckte jag! Syrligheten i bären gjorde att det inte blev så där jobbigt sött. Sen blev det duschen, och jag orkade knappt duscha håret för armarna var så trötta 😛

Ja vilken dag! Och inte bara träningen har varit produktiv i dag. Jag har även kommit mig för att beställa nya glasögon och solglasögon med styrka, som jag tänkt göra hela sommaren… Och så använde jag äntligen upp mitt presentkort på Body Shop. Det blev schampo, balsam, body butter och fotsalt.

Nä, nu ska jag slänga mig i sängen och bara njuta av vila. För den har jag förtjänat i dag!!!