Långpass och näsandning

I dag sprang jag ett “långpass”; 40 minuter lågpulslöpning i skogen stod på schemat. Och båda knäna kändes mestadels bra! Innan jag var uppvärmd kändes det lite svidande i muskelfästet på nedre insidan vid höger knäskål (muskelfästen), men när kroppen blivit varm gick det över. Efter det kändes det ingenting alls i knäna förrän efter ca 40 min. Då gjorde det lite ont-ish under höger knäskål, så då gick jag mest de sista minuterna hem.

Jag tänker tillbaka på när jag började om förra gången, våren 2015. Minns att jag då kände av knäna nästan hela tiden när jag inte sprang under de första månaderna, och att det precis som nu gick över när kroppen blev varm vid löpning. Antagligen var det för att kroppen behövde vänja sig vid belastningen. Och kanske är det något liknande nu. Jag känner i alla fall efter hur benen mår och går om de säger ifrån.

Det har ju även blivit mycket tungt bärande i och med flytten så det kan ju ha bidragit till att musklerna blivit extra trötta och stela. Nu är i alla fall flytten klar, bara några kartonger kvar att tömma och flytta ut i förrådet (och rensa bland det som redan flyttats ut i förrådet en gång till för att få plats med de kartonger som är kvar…). Jag har även sagt till dottern att jag inte kommer bära henne mera, inte ens på ryggen. Hon väger ju ändå nästan 20 kg. Många bäckar små. Jag vill verkligen låta knäna/benen vila mellan löpningarna och styrketräningen nu och se om det hjälper.

Andades förresten med näsandning till 99% på dagens pass. Jag fokuserade även ofta på att andas 4-5 (antal steg per in- och utandning). Att andas med näsan och att andas ojämnt var ju något jag gjorde förut också, men då körde jag tydligen 2-3 hittade jag i ett gammalt inlägg. Nu springer jag långsammare och tycker det passade mycket bättre med 4-5. Medeltempot hålls ju väldigt lågt nuförtiden då jag springer långsamt för att hålla nere pulsen (under 140 bpm), bara springer i terrängen, får gå ofta för att sänka pulsen då det går lite för fort och stannar för att orientera mig ganska ofta.

Jag är nu inne på vecka tre på 10 månader mot 10 mil-programmet (fast de första två veckorna var en slags övergångsfas till det nya). Har ju tyvärr fått brottas med förkylning igen, ännu lindrigare denna gång dock, men det känns ändå som att det har gått bra. Jag är ju superpeppad så det är inga problem att få träningen gjord. Och jag hoppade över och flyttade något pass vid förkylningen så jag tappade inte så mycket där ändå.

Första träningsprogrammet var endast för de första tre veckorna men i månadsskiftet fick jag programmet för hela november och början av december, och det ska bli SÅ KUL!!! Johan skrattade när jag utropade “yes!” när jag såg att jag har 75 minuter schemalagt på nästa veckas långpass 😛

Jag kommer bland annat att köra ultraintervaller lördagen den 18 november, fast en anpassad version för min nivå. Jag ska springa 60 minuters lågpulslöpning klockan 6, 9 och 18. Häng gärna på och kör det som passar dig vetja! Det finns även de som kör intervaller med cykling, simning eller annat, eller en kombination. Så det måste inte vara löpning.

Nu blir det några minuter styrka (en superkort träningsrutin jag kört dagligen de senaste veckorna) och sedan lite soffhäng innan läggdags.

Ha en mysig söndagskväll!