Tårar och träning börjar veckan

De senaste dagarna har det varit förhållandevis varmt, med upp till 13 grader varmt här, så det har varit ganska behagligt att cykla till och från skola och dagis de här första två dagarna i veckan. Utöver det har jag även fått in två styrkepass, ett längre och ett kortare yogapass samt ett kvalitetspass. Och även lite tårar.

I går skulle jag ju egentligen bara köra mitt längre yoga-pass, men eftersom att jag behöver stöka om lite även i denna veckas planering tog jag helgens styrkepass innan det också. Det blev 35 minuter med fokus på överkroppen, följt av 30 minuter yoga.

I dag stod det kvalitetspass på schemat, vilket fick bli backintervaller i dag. Tanken var först att jag, efter lämning av barnen, skulle cykla upp till elljusspåret och springa där. Där finns det många backar! Men dels glömde jag sonens överdragsbyxor och lovade honom att cykla hem och hämta dem och komma förbi med dem sen, och dels så kom jag på att dotterns dagis går ut i skogen – ofta där kring elljusspåret – varje tisdag och jag ville inte riskera att hon skulle se mig och bli ledsen för att jag inte skulle hämta henne (för eftersom att jag INTE skulle hämta henne skulle hon säkert bli ledsen för det, även om det annars brukar vara tvärt om). Så, jag bestämde mig för att cykla hem och springa med byxorna till sonen, sen springa en annan väg hem där jag vet att det finns en backe som jag tänkte nog skulle gå att köra intervaller uppför.

Det var bara det att det var en väldigt kort backe. 11-13 sekunder tog det att springa upp för den, alltså någon slags mellanting mellan det Anders Szalkai kallar sprintbacke (7-8 sekunder) och kort backe (20-40 sek). Körde i alla fall uppför den 9 gånger (tappade räkningen så det blev lite vad det blev) med följande medeltempon; 3:46, 3:53, 3:13, 3:03, 3:29, 3:47, 3:19, 3:48 och 3:37.

Sista kilometern (lite drygt) innan jag kommer hem är det dessutom 4 backar som jag körde på lite extra upp för. Medeltempo och längd som följer; 3:57 (26 sek), 3:17 (20,5 sek), 4:03 (18 sek) och 4:25 (56,9 sek). I sista långa backen var jag riktigt trött, men det var bara till att kämpa på!

Medeltempot i rörelse på hela passet var 5:41 min/km och det blev totalt 9 km. När jag kom hem körde jag 30 minuters styrketräning med fokus på underkroppen och sedan 10 minuter yoga som avslutning.

Styrketräningen var tung i dag, kanske för att jag nyss hade sprungit ett snabbt backpass 😛 Dessutom blev det lite tårar. När jag tränar styrka brukar jag lyssna på Spotify-låtlistan som heter Pepplåtar till träningspasset, och när låten Fight Song började spela blev det lite för mycket. Jag har nämligen även en släkting som kämpar mot cancer, och det är hennes kampsång. Den kom när det var som tyngst och hjälpte mig kämpa på lite extra, för jag har det så jäkla enkelt jämfört med henne, och min farbror, och min familjs vän som har Parkinson, och en annan i släkten som har demens. Herregud vad jag har det enkelt! Så det var bara att kämpa på lite mer och stå ut med smärtan. Tröttheten. Sen grät jag en stund för mina älskade vänner som har det kämpigt innan jag fortsatte kämpa med mitt.

Nu ska jag krama lite på mina barn och vara tacksam över att de finns, att jag finns och att vi är friska.